Centrum för genusvetenskap

Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi: Antaganden och handlingar, visioner och beslut

Världens länder har enats om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Beslutet kom efter svåra slutförhandlingar vid klimatmötet COP21 i Paris. Det nya avtalet blir ramverket för ländernas klimatarbete under lång tid framöver.

Vid mötet i Paris, COP21, i december 2015 kom världens nationsstater överens om ett nytt globalt och rättsligt klimatavtal. Detta avtal blir ett ramverk för ländernas klimatarbete för lång tid framöver. Vid förhandlingarna hade representanter för urfolk begärt att urfolks rättigheter skulle skrivas in i avtalet, för att säkerställa att negativa konsekvenser ska undvikas. Detta blev dock inte fallet. Alla frågor som rör energi- och elproduktion har direkt betydelse för urfolk, internationellt såväl som i Sverige och Norden. Det är på urfolks territorier naturresurser hämtas, där vattenkraft produceras, där vindkraftsindustriområden etableras. Mot bakgrund av detta är målet för detta forskningsprojekt att undersöka strategier för energipolitik och hur de förhåller sig gentemot urfolk, generellt, och gentemot samer och samiska territorier och traditioner i synnerhet.

Övergripande syfte för detta supradisciplinära forskningsprojekt, vars huvudsökande själv är av samiskt ursprung, är därför att analysera sociotekniska aspekter av mänskliga dimensioner av säkerhet och hållbarhet inom samiskt territorium som på olika sätt berörs av el- och energiproduktion. Detta görs utifrån en integrerad samverkan mellan teknik - och vetenskapshistoria/studier av teknik och naturvetenskap vid Centrum för genusvetenskap, (Cfg) Uppsala universitet samt mark- och vatten teknik /säker vattenhushållning. Avstamp tas i kunskapsteoretiska utgångspunkter inom genusvetenskap/feministisk teknovetenskap och urfolksmetodologi.

Utifrån kvalitativ forskning och genom samverkan med lokala och regionala aktörer och samiska organisationer, samt med nationella, regionala och lokala myndigheter, söker vi efter brytningar mellan olika grundläggande frågeställningar och möjligheten att forma en så kallad adaptiv kapacitet.

Siktet är på att analysera och hantera risk och säkerhet, bidra till utveckling av konceptet  ”human security” – mänsklig säkerhet - samt säkerställa en hållbar utveckling ifråga om framtida energi och elproduktion samt konsumtion. Vi har ambitionen att bidra till utveckling av ”inifrånperspektiv” och ”dekoloniserande metodologier” utifrån samiska och urfolksperspektiv, och därmed bidra till att samiska perspektiv – urfolksperspektiv kan bli en permanent del av politik såväl som lösningar och strukturer för en gemensam hållbar framtid.

Projekt medelmmar: May-Britt Öhman och Eva-Charlotta Helsdotter (tidigare Thunqvist).

Formas – framtidens forskningsledare – 2017-2019
Kontakt: May-Britt Öhman