Det svenska jordbrukets framtid: agrar omvandling och hushållsstrategier

Jordbruket i norra Europa möter många svårigheter och bara i Sverige har en tredjedel av gårdarna försvunnit de senaste 25 åren. I ett längre perspektiv ser det annorlunda ut. Klimatförändringarna kan ge en global livsmedelsbrist som innebär att produktionsförmågan i de svenska lantbruken får en central betydelse. Kunskapen om det svenska jordbrukets situation och utveckling under de senaste decennierna är dock bristfällig.

Syftet med den här studien är att utforska jordbrukets omvandling och jordbrukarhushållens strategier och anpassning till förändrade villkor. Vem är framtidens bonde i Sverige?

Vi kommer att kunna nyttja ett unikt material av 260 intervjuer gjorda 1992 med jordbrukarhushåll i tre olika regioner. Vi ska återvända till ett urval av dessa jordbruk och göra intervjuer kring deras nuvarande förhållanden och synsätt. Vi kommer att fokusera på fyra forskningsteman: a) produktionsstrategier i jordbrukets omvandling b) försörjningsstrategier i jordbrukarhushållen, c) hur genusrelationer förhandlas samt d) osäkerhet och risk - hur ser hushållen på framtiden?

Det tema som handlar om förändrade genusrelationer utförs av Camilla Eriksson vid Centrum för genusvetenskap. Inom detta tema kommer könsfördelningen av arbetsuppgifterna på gårdarna att analyseras, liksom hur könsroller förhandlas, berättas om och praktiseras av lantbrukarna. Resultaten kommer att jämföras med resultaten om genusrelationer i studien som utfördes 1992, vilket kommer att ge en unik inblick i hur könsroller har förändrats.

Projektet är finansierat av Formas och utförs 2016-2019.

Projektgruppen består av fyra personer, varav tre är baserade på Institutionen för stad och land, SLU: Erik Westholm (projektledare), Cecilia Waldenström och Flora Hajdu.