Digitalisering och dess effekter på sjuksköterskors arbetsmiljö (DISA)

Hur vårdpersonalens IT-stöd fungerar eller inte fungerar har en direkt påverkan på såväl arbetsmiljön som vårdkvalitén på både kort och lång sikt. Forskning om digitaliseringens konsekvenser i vårdsektorn är likväl eftersatt, inte minst ur ett genusperspektiv. Projektet syftar till att bland annat skapa ett ramverk för användning som beslutsstöd vid införande av ICT-lösningar i vården, i synnerhet sådana som berör sjuksköterskor. Bättre beslutsstöd är av direkt betydelse för beslutsfattare inom vårdsektorn och vid landsting. I förlängningen påverkar det sjuksköterskor och vårdtagare och får indirekt stora samhällsekonomiska effekter givet vårdsektorns storlek och betydelse.

Projektet har två övergripande arbetspaket där sjuksköterskors och undersköterskors, respektive andra intressenters uppfattning av och syn på digitalisering av arbetet undersöks. Intressenter är politiker på landstingsnivå, ICT-utvecklare, chefer i vårdsektorn samt patienter. Frågeställningarna omfattar bland annat hur digitaliseringen har påverkat stress och välbefinnande, kontroll över arbetssituationen, digitaliseringens effekter på verksamhetens kvalité, samt kommunikation med patienter och andra intressenter. Datainsamling görs genom intervjuer, deltagande observation och enkäter. Särskild fokus kommer att läggas på sjuksköterskors arbete ur ICT- respektive genusperspektiv.

Finansierat av Forte 2017-2019

Projektledare: Åsa Cajander, Institutionen för informationsteknologi. Projektmedarbetare på Institutionen för informationsteknologi Lars Oestreicher, Diane Golay, Ida Löscher, Gerolf Nauwerck, Thomas Lind; på KTH Christiane Grünloh, på Centrum för genusvetenskap Minna Salminen-Karlsson