Metoder för insamling och analys av datamaterial
Barads teori om agentisk realism
Vi utgår från den feministiska fysikern och filosofen Karen Barads teori om agentisk realism. Hon har med utgångspunkt i biologen och feministen Donna Haraways posthumanistiska teori om situerad kunskap samt filosofen och genusteoretikern Judith Butlers teori om det sociokulturella könet, utarbetat en teori där hon utmanar en reduktionistisk partikulär världsbild där människan har en särställning som objektiv observatör.
Vanligtvis tänker vi att ett objekt har en inneboende essens som jämt är densamma. Barad utmanar denna tanke genom att istället beskriva att verkligheten uppstår i intra-aktioner mellan olika entiteter som ömsesidigt transformativt verkar och skapar ett fenomen. Människor, kunskap, apparater, genus, och så vidare intra-agerar och genom det skapas ett temporärt avgränsat fenomen.
En given händelse inom fenomenet kallar Barad för ett agentiskt snitt. Om nya agenter blir del av intra-aktionen uppstår ett nytt agentiskt snitt. Hon använder begreppet intra-aktion för att precisera att det inte är fråga om aktörer (med agens) som interagerar utan att individerna/agenterna/aktörerna tvärtom blir till som ett resultat av fenomenet.
Till skillnad från ett posthumanistiskt synsätt menar Barad att man inom ramen för ett agentiskt snitt kan få ett objektivt resultat som kan reproduceras av andra med samma forskningsdesign, en s.k. partiell och lokaliserad objektivitet. I analysen av det insamlade datamaterialet vill vi använda Barads agentiska snitt, där dessa snitt består av könade, emotionella och materiella aspekter i student-lärare-material intra-aktioner.
Emotionernas betydelse i laborativa verksamheter
Vi vill även uppmärksamma emotionernas roll i hur materiella objekt kan förena vissa människor samtidigt som de distanserar andra från varandra. Detta gör vi genom att använda Sara Ahmeds teorier om emotionell politik.
Ahmed menar att känslor inte enbart är psykologiska tillstånd inneboende hos en människa utan en produkt av kulturella praktiker. Upprepning av ord, eller andra meningsbärande tecken, framkallar ett känslomässigt svar som kan växa vid fler upprepningar. Emotioner genererar mening på grund av dess historia och sociala kontext, men kan så småningom få en annan mening.
Tillsammans med Barads agentiska realism blir Ahmeds förenande av emotioner och material viktiga ingångar för att besvara analytiska frågor om vad som händer i mötet mellan studenten och apparaturen: vad uttrycker studenter och vilka känslor kan observeras, eller vilka diskurser om experiment och laborationer spelar roll i undervisningslokalen/instrumentrummet och hur inverkar de på praktiken?
Observationer, snaplogs, intervjuer och analysen av det insamlade datamaterialet
I projektet görs observationer av kursmoment, med fokus på situationer där lärare instruerar, demonstrerar och korrigerar elever/studenter i det praktiska handhavandet av materiell utrustning som till exempel mätinstrument. Det innebär ett verbalt och icke-verbalt samspel där tre parter (elev/student – lärare – material) samtidigt interagerar. Vi kommer också låta studenterna/eleverna använda sina mobiltelefoner för så kallade snaplogs. Under de experimentella aktiviteterna kan de ta ett foto med en kort kommentar för att dokumentera sina känslor, reaktioner och/eller reflektioner simultant på det som sker. På det sättet kan de förmedla situationer och incidenter som påverkar deras lärande på ett eller annat sätt och det ger dem även agens i själva forskningsprocessen.
För att få ett bredare dataunderlag kommer observationerna kompletteras med intervjuer av andra elever/studenter och lärare/forskare än de som deltagit i observationsstudierna.
När vi analyserar materialet kommer vi att använda oss av metoden diffraktiv läsning. Diffraktion är ett fysikaliskt begrepp om hur ljus kan uppdelas och skapa olika färger och mönster. Fenomenet kan illustreras av när en CD-skiva träffas av ljusstrålar. Då bryts strålen och delas upp i de färger som är det synliga ljusets beståndsdelar. Det som här kan observeras säger något om ljusets egenskaper, men också om CD-skivans karaktär som ett diffraktivt instrument.
Den diffraktiva läsningen syftar till att få tag på förändring/olika mönster i fenomenet och det åstadkoms genom att man läser olika delar av datamaterialet, annan forskning och teori ”genom varandra”. I och med att olika material och röster på så sätt sammanfogas kan mening, materialitet och verklighet framträda på nya sätt.