Om projektet
Den laborativa naturvetenskapliga undervisningen, med det praktiska görandet i fokus, är förhållandevis lite beforskat. Det här projektet fokuserar på undervisning och lärande i experimentella miljöer, i ett urval av utbildningsprogram på gymnasium och universitet.
Experimentella aktiviteter är en självklar del av naturvetenskaplig/teknisk verksamhet. Sådana aktiviteter ingår i ämnenas läroplaner och anses, å ena sidan viktiga och meningsfulla för elevers/studenters lärande. Å andra sidan är det många av dem som inte upplever att laborationerna i någon större utsträckning bidrar till deras lärande.
Vilka känslor väcks när elever/studenter kliver in på laboratoriet?
En elev eller student som kliver in i en för hen tidigare okänd experimentell miljö möts av lokaler laddade med material – kunskapsmättade prylar som påkallar deras uppmärksamhet. Tingen, alltifrån till synes enkel utrustning till avancerade instrument kräver kunskap om när, varför och till vad de kan och ska användas, samt hur allt material ska hanteras. Det första mötet med varje nytt material kan skapa lust, spänning, förväntan, eller oro, nervositet och rädsla för att skada sig, förstöra dyr utrustning, göra fel eller misslyckas med experimenten.
För lärarna är materialet en självklar del av vardagen och de uppvisar en trygg förtrogenhet gentemot alla attiraljer som de är omgivna av. Ofta har sådana tillförskansade självklarheter internaliserats, blivit till förgivettaganden och utgör den del av en ämneskultur som inte nödvändigtvis kommuniceras eller förklaras för elever och studenter.
Är genus en del av föreställningen om det praktiska handlaget med laboratoriemateriel?
Instrumentfyllda naturvetenskapliga miljöer har en historisk belastning i form av en maskulin prägling. Lärare, men också ungdomar, kan vara bärare av stereotypa föreställningar om vem – vilka könade kroppar – som kan förväntas klara av att hantera utrustningen. Om sådana åsikter förmedlas kan det påverka deras känslor i relation till de praktiska aktiviteterna, såväl som deras prestationer. Av den anledningen blir forskning som belyser ämnet och det praktiska hantverket ur ett genusperspektiv viktig.