Koder och kön i statens lönestatistik

Projektet granskar BESTA-systemet, i vilket alla statliga anställningar betecknas med en kod som anger arbetsområde och kvalifikationsnivå. Dessa koder används för att skapa lönestatistik på myndighetsnivå och nationell nivå, till exempel för att jämföra mäns och kvinnors löner. Frågan är om kodningen, själva underlaget till lönestatistiken, har könade aspekter som kan snedvrida statistiken?

Vi undersöker:

kodsystemet i sig – finns det aspekter som tillåter eller lockar till könsstereo-typiskt tänkande i kodarbetet
hur själva kodningsarbetet går till framför allt på tre myndigheter – har processen fallgropar som ökar risken för könsstereo-typa kodningar

Hittills har vi sett att:

Kodsystemet är inte helt konsekvent och mansdominerade och kvinnodominerade arbetsområden beskrivs ibland på olika sätt, bland annat genom att antalet kvalifikationsnivåer varierar eller olika krav ställs på samma kvalifikationsnivå.
Arbetet med BESTA-kodning är i stor utsträckning individuellt, ofta utan särskild introduktion för nya kodare och en relativt marginell arbetsuppgift som inte skall ta alltför mycket tid och energi.
Sambandet mellan BESTA-kod och lön är komplicerat. BESTA-koderna är inte enbart ett verktyg för att göra statistik på lön, utan används också på olika sätt när man sätter, granskar och reviderar lön.

“Den främsta orsaken till löneskillnaderna är att kvinnor och män i hög grad har arbetsupp-gifter med olika omfång och komplexitet, samt krav på ansvar, självständighet, kunskaper och erfarenheter.” (Arbetsgivarverket: Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 –2012, s. 11.)

Kontakt: Minna Salminen Karlsson