Tjejlopp som kulturellt fenomen: villkor för kvinnors motionsidrottande

Motionslopp i allmänhet och tjejlopp i synnerhet utgör en viktig del i det som brukar kallas breddidrott och hundratusentals kvinnor deltar varje år. Det saknas dock kvalificerad etnografisk och historisk forskning om dessa arrangemangs betydelse i deltagarnas liv eller i samhället i stort – och vad som gör dem så lockande. Vi vill bidra till kunskapen om kvinnors motionsidrottande, om motionslopp generellt och om tjejlopp specifikt, utifrån en svensk empirisk kontext, och koppla detta till en internationell, interdisciplinär och intersektionell vetenskaplig diskussion om idrottandets betydelse för jämställdhet, jämlikhet, kultur och samhälle.

Projektets syfte är att analysera motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, som kulturellt fenomen. Vad är ett tjejlopp? Varför, hur och när uppstod fenomenet? Hur förändras det över tid? Vad säger tjejloppen om vårt samhälle och om villkoren för kvinnors motionsidrottande? Hur upplever kvinnor dessa lopp och hur berättar de om sina upplevelser?

I studien ingår fyra lopp: Tjejvasan, Tjejvättern, Tjejmilen och Vårruset. Projektet har två delar: en etnografisk studie av tjejloppen idag, baserad på fältarbete och skrivupprop, och en historiskt inriktad studie av tjejloppens historia, baserad på arkivmaterial. Vi gör också internationella utblickar. Projektet ger en unik möjlighet att följa utvecklingen över tid av synen på kön och motionsidrott, jämställdhet, kultur och samhälle.

Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Centrum för idrottsforskning.

Kontakt:
Karin S Lindelöf (projektledare)
Annie Woube

Boken I tjejers spår - för framtids segrar : om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande är baserad på forskningsprojektet.