Vem blir biolog? Studenters identitetsutveckling i högre biologiutbildning

Mitt doktorandprojekt utforskar biologiutbildningen på universitetsnivå och vilka normer och värderingar, hegemoniska och alternativa sätt att vara  som (re)produceras inom studenternas och lärarnas Figured Worlds av den högre biologiutbildningen.

Foto: Katerina Günter 

Biologiutbildningen på högre nivå är en av de naturvetenskapliga discipliner i vilken det finns fler kvinnor än män på grundnivå i Sverige, i andra europeiska länder och även i till exempel USA. Ändå minskar antalet kvinnor inom högre biologiutbildning vid svenska universitet från cirka 64% på grundnivå till 30% på professorsnivå (Statistiska Centralbyrån 2008/2019). Hegemoniska och androcentriska metoder, könsstereotypisering, en numeriskt manlig dominans, såväl som normen om den objektiva forskningen har avslöjats och problematiserats i andra naturvetenskapliga och STEM-discipliner som fysik och ingenjörsvetenskap. Biologi blir emellertid alltför snabbt ett ämne som man tänker har nått jämställdhet på grund av den numeriskt kvinnliga dominansen.

Det har framhållits att en grundläggande numerisk dominans av kvinnor lätt leder till antagandet att problemet med jämställdhet mellan könen är obefintligt och att könsskillnader inte finns i klassrummen. Att nå numerisk jämställdhet betyder dock inte att könade processer inte finns. Könsneutrala diskurser har snarare beskrivits som att de gömmer och förnekar ojämställdheter för kvinnor och minoritetsgrupper. Det är uppenbart att könsskillnader som härrör från könade processer förekommer i representationer inom högre akademiska positioner, naturvetenskap och biologi och speciellt när det gäller erkännande, prestation och deltagande.

Vilka typer av människor blir inkluderande i eller exkluderande från att bli centrala deltagare inom högre biologi och naturvetenskap? Vem blir och har blivit biolog? Vem är biolog? För att svara på dessa frågor använder jag ett eklektiskt teoretiskt ramverk som inkluderar kulturella, socialkonstruktivistiska samt feministiskt vetenskapskritiska perspektiv. 

Med tanke på att biologi på universitetsnivå är en Community of Practice (Lave och Wenger, 1991), är nyckelbegrepp i min avhandling: diskurs (Gee, 1999) och Figured Worlds (Holland et al., 1998), naturvetenskaplig identitet (Carlone och Johnson 2007), såväl som performativitet (Butler, 1990; 1993) och feministisk vetenskapskritik i bredare bemärkelse (Haraway, 1988; Harding, 1986; Fox Keller, 1985). Medan dessa begrepp utgör ryggraden i mina publikationer använder jag Sara Ahmeds Living a Feminist Life (2016) som samtalspartner i kappan av min sammanläggningsavhandling.

Översikt över artiklarna som ingår i avhandlingen

  1. I den första artikeln utforskar jag förstaårsstudenternas identitetsarbete vid ett svenskt universitet och analyserar studenters studiemotivationstexter diskursivt. Inbäddad i ett Figured Worlds-ramverk, frågar jag hur studenterna föreställer sig och förhåller sig till en Figured World of Higher Education Biology.
     
  2. I den andra artikeln analyserar jag biologilärares undervisningsfilosofier som ingår i ansökningar om lärarpositioner vid ett svenskt universitet och frågar: Vilka lärar- och studentidentiteter föreställs som begripliga i en Figured World of Higher Education Biology och vilka former av vetenskaplig kompetens erkänns som centrala för dess praktik?
     
  3. Med utgångspunkt från dessa två artiklar strävar jag i den tredje artikeln efter att diskutera högre utbildningsbiologi som en kultur och som ett vetenskapligt landskap som består av mer eller mindre väl trampade stigar.
     
  4. Den sista artikeln som ingår i min avhandling tar en internationell vändning. Jag flyttar fokus från det svenska sammanhanget till ett bredare europeiskt sammanhang. Här fortsätter jag att utforska normer och värderingar, föreställningar om begripliga identiteter och identitetsbanor inom högre biologiutbildning och nyanserar vad som är förgivettaget i akademiska rum, landskap och världar. Finns det en övergripande naturvetenskaplig kultur som tas för given?
biolog studerar något i en burk
Foto: Petra Korall

Katerina Günter

Katerina Günter
Katerina Günter Foto: Petra Korall

Katerina Günter
Doktorand vid Centrum för genusvetenskap

Katerinas profilsida

Senast uppdaterad: 2021-06-29