Intervju med Erika Mårtensson

Erika Mårtensson har sin akademiska bakgrund i psykologi, sociologi och musikstudier. Hon påbörjade sitt doktorandprojekt vid Uppsala universitet 2019. 

- Mitt projekt handlar om psykologiska stöd för kvinnor som är vårdgivare åt sina åldrande föräldrar och som lider av depression. Jag undersöker hur effektiva existerande psykologiska stödprogram är att lindra symptom på depression bland informella vårdgivare av äldre personer, och med särskild fokus på döttrar som vårdgivare till åldrande föräldrar. Jag kommer också att undersöka vårdgivande döttrars svårigheter, behov och vilka slags stöd de skulle vilja ha, såväl som vilka positiva aspekter de upplever i sin roll som vårdgivare. Sedan är tanken att jag ska använda mig av denna kunskap för att utveckla ett nytt psykologiskt stödprogram för depression, skräddarsydd för just vårdgivande döttrar.

I och med att vården har blivit allt bättre så lever vi också längre och det finns idag ett ökande antal äldre personer som behöver vård i någon mån. Samtidigt har vårdinsatser i hemmet minskat i Sverige, vilket har lett till att många tar på sig ett större vårdansvar för äldre familjemedlemmar.

- Många studier visar att informella vårdgivare löper större risk för depression, på grund av stress, avsaknad av ett socialt nätverk och tung fysisk och emotionell börda, förklarar Erika. Flera studier pekar också på att just vårdgivande kvinnor lider särskilt av psykisk ohälsa. Könsnormer som har att göra med familj och vårdåtaganden leder till att kvinnor ofta befinner sig i mer krävande vårdsituationer, har mindre support från familj och vänner, och är mer stressade.

Hur man upplever sin roll som vårdnadsgivare skiljer sig också åt beroende på om man är maka/partner eller dotter till vårdnadstagaren, menar Erika. Medan en partner vanligtvis upplever psykisk ohälsa på grund av tung fysisk börda och avsaknad av social support, så är döttrars psykiska ohälsa ofta ett resultat av de många olika roller som de förväntas fylla – eller att de tillhör den så kallade ”sandwich generation”, alltså att de ofta har hand om både barn och föräldrar, samtidigt som de också arbetar.  

- Vårdgivande döttrar är en grupp som ökar i Sverige. Samtidigt finns det väldigt lite forskning kring psykologiska stöd för just den här gruppen, eftersom man ofta fokuserat på vårdgivande partners eller familjemedlemmar generellt, säger Erika.

Erika håller just nu på att göra en systematisk översikt och meta-analys av hur effektiva redan existerande psykologiska stödprogram är för informella vårdgivare, och särskilt för vårdgivande döttrar. Hon kommer sedan intervjua vårdgivande döttrar som dels har erfarenhet av depression, dels har positiva erfarenheter av vårdgivarrollen. Allt detta material kommer sedan att sammanställas som en del av en sista studie, ämnad att utveckla en ny modell för ett psykologiskt stödprogram, specifikt inriktad på målgruppen vårdgivande döttrar.

- Det känns väldigt viktigt att undersöka, och på så sätt också erkänna vårdgivande döttrars erfarenheter. Jag hoppas att mitt projekt kan leda till att hjälpa psykologer och andra som jobbar inom vården att välja rätt vård för den här gruppen av informella vårdgivare. Och att det nya psykologiska stödprogram som jag kommer att utveckla bidrar till att reducera depression bland vårdgivande döttrar, säger Erika.

Erika spenderar sin doktorandtid till hälften på Centrum för genusvetenskap och till hälften på KBH. Att kunna växla miljöer tycker hon mestadels är positivt, eftersom man får omväxling och dessutom får lära känna dubbelt så många kollegor.

- Jag känner mig väldigt priviligierad att jag har ett jobb där jag får fördjupa mig i ett ämne som jag tycker är väldigt viktigt och intressant. Och också att få vara i en miljö som är väldigt inspirerande och där man lär sig väldigt mycket av andra.