Ju värre desto bättre… Unga som skadar sig med sex och rättens roll att skydda

Projektet tar sin utgångspunkt i den kunskap som vuxit fram under senare år om förekomsten av nätverk för våldsamt gruppsex. Inom detta sexscape (Penttinen 2008) säljer ungdomar sex till flera män, inte sällan med överenskommelser om att våld får användas. Uttrycket ”sex som självskadebeteende” har myntats av kliniskt verksamma med kontakt med dessa barn och unga. Den kunskap som finns belyser å ena sidan en grupp sårbara och psykiskt sargade barn och unga som aktivt men med allvarliga konsekvenser för hälsa och välmående söker sig till prostitutionshandeln (och där enligt nya uppgifter kan blir offer för människo-handel) och å andra sidan en grupp socialt etablerade män vars önskemål om våldsamt sex möts av gruppen barn och unga ifråga.

Projektet undersöker, med utgångspunkt i begrepp som risktagande, ansvar och social adekvans, vilka rättsliga möjligheter som finns, nationellt och enligt folkrättsliga instrument, att tillförsäkra barn och unga skydd mot sexuella kränkningar/sexuellt utnyttjande, också när den unga själv agerat för att bli utsatt. Lagstiftaren ger unga i åldern 15-18 år ett vidsträckt sexuellt självbestämmande. Enligt regler om människohandel saknar dock unga personers (under 18 år) samtycke till att handlas med för sexuella ändamål betydelse. I rättspraxis har samtidigt högt ställda beviskrav givit män en långtgående rätt att ha sex med barn under 15 år. Brottsrubriceringen köp av sexuell handling av barn ger 2 års fängelse som maxstraff, trots att människohandelsbrottet avseende barn anses vara ett mycket allvarligt brott, i linje med slaveri (Rantsev vs Russia and Cyprus).

Detta projekt väcker fundamentala frågor om vuxnas ansvar, om kön, makt, aktsamhetsprinciper och om rättens gränser. I projektet används genusrättslig teori samt diskursteoretisk metod. Det material som ingår är dels rättsfall och förundersökningar och dels intervjuer med barn/unga och män.

Forskare: Jenny Westerstrand